Brandkåren.
Före 1930 var det så kallat "Allmänt brandkår", vilket
betydde att alla skulle hjälpas åt vid en brand. Folket kallades sammans genom att man
ringde i kyrkklockorna, eller som senare i speciella brandlurar. Den materiel som fanns
att tillgå för att bekämpa eldsvådor var alla handdrivna och bestod av en
sexmanna-spruta och en fyrmanna-spruta, från sent 1800-tal. All materiel förvarades i en
bod intill järnvägens vattentorn. Endast ett fåtal brunnar fanns att ta vatten i, och
givetvis badebodaån. Den första Borgarbrandkåren bestod av : brandchefen August Johansson, vice brandchef Hugo Lindahl, Erik Franzén, Bertil Gustavsson, Gösta Herrlander, Folke Rosenqvist, Ivar Rosenwvist, Tage Karlsson, Erik Karlsson, Sigurd Aspengren, Arvid Sten, Anton Lilja, Ture Olsson och Gustav Franzén. 1930 var Åsedas första brandstastion färdig. Den "ovanför viadukten" kan
man nog säga i dagsläget, precis i början på Storgatan idag. Den hade två
dubbeldörrar och ett torn som så många brandstationer hade på den tiden. Tornet var
till för att hissa upp slangarna i och på så vis torka dessa. Den gamla brandstationen blev dock för liten med tiden och brandkåren flyttade in i en större lokal på Lillgatan. Och 1973 revs den gamla brandstationen. |