Enligt traditionen var det Olaf II Haraldsson, kung av Norge, som en
gång i början av 1000-talet kristnade hedningarna i Ahsida, som det hette då. Detta
skall ha hänt när han var på tillbakaväg till Norge för att återta tronen vilket han
tillträdde år 1015. Kyrkan har som sagt anor ifrån 1000-1100-talet och under slutet av 1700-talet byggdes så tornet och koret till. En drivande kraft i det var professor Samuel Heurlin som var själasörjare i Åsheda socken på den tiden. En gång tidigt på 1900-talet drabbades Norge av en kraftig jordbävning, skakningarna kändes ända till Åseda och enligt hörsägen skall jordbävningen gått mitt under predikan och en spricka på var sida om koret ha blivit till. Dessa sprickor syns ännu idag. Klockstapeln, som förr stod vid "klockhöljan", är numera bort men den
minsta och äldsta klockan från 1200-talet samt de 2 större klockorna från mitten av
1800-talet finns numera i tornet .1716 slog blixten ner i klockstapeln och efter flera
års lappand och lagande tog så diskussionerna om att bygga ett torn fart. Tornet
uppfördes 1797-1798 och är 36,5 meter högt med korset inräknat. Det första urverket
installerades i tornet 1856. Dessförinnan 1803 påbörjads byggnationen av koret. 1936-1937 genomfördes en omfattande renovering av kyrkan, då fann man rester av en murad källare och en rund stensättning som kunde varit en gammal brunn. Dessutom fann man en mängd mynt, där de tre äldsta kunde härledas till Knut Erikssons regeringstid på slutet av 1100-talet. Under golvet i långhuset hittades en flertal gravar och gravkammare. 1942 sattes ett nytt urverk in i tornet. I vapenhuset finns det två tavlor med namnen på Åsedas kyrkoherdar och kommunistrar. Dessutom finns en vacker predikstol, altarskåp och krucifix samt en del fina målningar. Detta och mycket mera kan man läsa om i Åsedabygden
1958 samt |