Kyrkan har som sagt anor ifrån 1000-1100-talet och under slutet av 1700-talet byggdes så tornet och koret till. En drivande kraft i det var professor Samuel Heurlin som var själasörjare i Åsheda socken på den tiden.

En gång tidigt på 1900-talet drabbades Norge av en kraftig jordbävning, skakningarna kändes ända till Åseda och enligt hörsägen skall jordbävningen gått mitt under predikan och en spricka på var sida om koret ha blivit till. Dessa sprickor syns ännu idag.

Klockstapeln, som förr stod vid "klockhöljan", är numera bort men den minsta och äldsta klockan från 1200-talet samt de 2 större klockorna från mitten av 1800-talet finns numera i tornet .1716 slog blixten ner i klockstapeln och efter flera års lappand och lagande tog så diskussionerna om att bygga ett torn fart. Tornet uppfördes 1797-1798 och är 36,5 meter högt med korset inräknat. Det första urverket installerades i tornet 1856. Dessförinnan 1803 påbörjads byggnationen av koret.

Det första orgelverket installerades redan 1679 troligtvis av "Mäster Johan Åhrman". Senast orgelverket har renoverats är 1968 då det byggdes om till ett helmekaniskt orgelverk med 23 pipor.

1936-1937 genomfördes en omfattande renovering av kyrkan, då fann man rester av en murad källare och en rund stensättning som kunde varit en gammal brunn. Dessutom fann man en mängd mynt, där de tre äldsta kunde härledas till Knut Erikssons regeringstid på slutet av 1100-talet. Under golvet i långhuset hittades en flertal gravar och gravkammare.

1942 sattes ett nytt urverk in i tornet.

I vapenhuset finns det två tavlor med namnen på Åsedas kyrkoherdar och kommunistrar. Dessutom finns en vacker predikstol, altarskåp och krucifix samt en del fina målningar.

Detta och mycket mera kan man läsa om i Åsedabygden 1958 samt
i boken Åseda och Älghults kyrkor ( ISBN 91-7192-155-9 ) av Anita Liepe och Marian Ullén.