1800-talet var den stora folkökningens tid i Sverige. Befolkningen
ökade från 2,3 miljoner till över 5 miljoner. Vid mitten av 1800-talet började
emigrationen skjuta fart. Det var utkomstmöjligheterna i Nordamerika som lockade, ca.1,2
miljoner svenskar reste dit. I en del fall står att man sökt attest till Danmark, men
det var många gånger bara en skenmanöver. Väl i Danmark köpte man en så kallad
"Amerikaväst", den innehöll erforderliga papper för fortsatt resa till USA. Från
mitten av 1700-talet fram till 1850 ökade invånarantalet från drygt 1500 till drygt
3000 personer, alltså en fördubbling.
Från Åseda församling reste mellan åren 1852-1920 ca 1150 personer. Hur många som kom
tillbaka, har vi ingen redovisning på, men i en del fall vet vi att samma person
reste fram och tillbaka över Atlanten 12 gånger. I boken Åseda-bygden från 1967
har Anders Svensson gjort en sammanställning av utlämnade flyttintyg. Den förste som
sökte och fick attest för utflyttning var ägaren till 1/4 mantal Svalpö, Nils G
Magnusson född 23/2 1810 och hans hustru Lena Stina Samuelsdotter född 8/10 1812. De
reste 1852 med sina 8 barn, födda mellan 1834 och 1852. Emigrationen från Åseda hade
sin kulmen 1869 då 112 personer reste. Detta har naturligtvis sin förklaring i det så
omtalade torkåret 1868 som kallas "Det svåra året". Många människor var
efter detta i en så svår belägenhet, att man helt enkelt inte kunde få det sämre,
utan varje förändring måste bli till det bättre. Men även på 1880 och 90-talen var
siffrorna höga, och det hade naturligtvis sin förklaring. Människor som rest tidigare
lockade över släkt och vänner, man skickade pengar och biljetter samt lockade med
arbeten och anställningar. Att huvuddelen av emigranterna fick det bra i Amerika har
kanske även en andra förklaring, det var ju de företagsamma som reste, de vankelmodiga
stannade hemma.
Idag ligger innevånarantalet på några hundra över 3000 personer.
Nedan finns en lista på de totalt 1158 personer som utvandrade till
Amerika mellan åren 1852 - 1920, uppdelat på respektive by.
Leif Andersson |