Torp nr 28 : Sjökullen
Namn : Backstugan Sjökullen (Sjökulla eller Öland)
By : Sissehult.
Bebott av :
18 - 18 Skräddare Johan August Jonasson,
f. 1834 med hustrun Johanna Karlsdotter, f. 1836
Nrserie/Nr : 2/28
Typ : Backstuga
Längd*Bredd :
Skick : .
Närområde :
Longitud :
Latitud :
Övrig fakta :
Sist bebott av Oskar på Öland.
Torpet har varit öde sedan branden 1928 och skog har vuxit upp på åkrar och ängar. Den välmurade brunnen finns dock kvar.
ÅB -77 sid. 64 o. 68:
På en höjd ett par hundra meter öster om sjön Åmten låg torplägenheten Sjökullen.
För det mesta kallades det ”Öland”, troligen för att det låg vid sjön
samt nära torpet Kalmar. Det tillhörde Sissehult Skattegård.
Här bodde under 1800-talets senare del torparen och skräddaren Johan August
Johansson, född i Pysebo under Stockaremåla och hustrun Johanna Karlsdotter, född
1834 i Nottebäck. Johan var son till en soldat med namnet Tyst. Johan var skräddare,
på vintern gick han omkring i byarna och sydde. Det var ju den tidens sed att
allt hantverk skulle utföras i hemmen. På sommaren reste han till Stockholm
och arbetade som murare. Han avled 1897.
Hans maka Johanna var en kraftkvinna som tordes säga sin mening, men hon hade
samtidigt en godmodig humor. Hon avled 1924. Makarna hade sex barn, tre söner
och tre döttrar, samtliga är nu borta. Äldste sonen hette Oskar Wilhelm och
var född den 28 december 1860. Han gick alltid under namnet ”Oskar på Öland”
och var liksom sin fader murare i Stockholm. Där hade han i ungdomen fallit från
en byggnadsställning och skadat sig så svårt att han blev halt för hela
livet. På gamla dar hade han svårt att förflytta sig. Oskar gifte sig med änkan
Tilda Svensson och bosatte sig i Sissehult Skattegård. I början av 1900-talet
överlät de gården till Tildas son. De förbehöll sig torpet Sjökullen som
undantag jämte en del då brukliga föremål och de byggde en ny stuga på
torpet. Den äldre beboddes av Oskars gamla mor, Johanna. Denna äldre stuga
revs på 1920-talet och flyttades till Åseda samhälle.
Oskar Johansson var en man med en aldrig sinande humor. Detta hjälpte honom säkerligen
många gånger då han ibland levde i mycket knappa förhållanden. Han var även
spelman och hade i unga år spelat på lekstugor och danser. Det var högtidsstunder
då han på sitt en-radiga dragspel lockade fram gamla polskor och valser. Oskar
blev änkling 1902, själv avled han i slutet av 30-talet.
Det
senaste byggda bostadshuset brann ner en aprilmorgon 1928. Hans dåvarande hushållerska,
Kristina Lilja från Ösjöbol, blev svårt bränd och avled några dagar
senare. Sedan dess är torpet öde, endast två husgrunder och en rest av ladugården
minner om att här en gång varit ett hem.
Se "Torpinventering, Norra delen av Åseda socken":
På en höjd ett par hundra meter från sjön Ämten
ligger Sjölkullen, eller Öland, som det också kallas. Till torpet flyttade år
1863 skräddaren Johan August Jonasson, född i Bålebro år 1831, och hans
hustru Johanna Karlsdotter, född i Nottebäck 1836. I äktenskapet föddes sex
barn, varav sonen Oskar senare blev bosatt på Sjökullen.
På
vintrarna försörjde sig Johan med att gå omkring i byarna och sy kläder åt
folket. Om somrarna arbetade han som murare, och redan 1865 fick han frejdebrev
för arbete i Stockholm.
Ha
avled de 12/12 1897 på Sjökullen, där han levat störren delen av sitt liv.
Hans maka Johanna var en kvinna som vågade säga sin mening men hade samtidigt
en godmodig humor, Hon fick sluta sina dagar den 17/8 1925, även hon på Sjökullen.
Sedan
Johanna blivit änka bodde hon kvar på torpet tillsammans med sonen Oskar, född
den 28/12 1860. Av de andra barnen flyttade Anna Hildegard, född 1875, till
Adolf Fredriks församling i Stockholm 1903 och sonen Frans Georg, född 1879,
till samma församling år 1906.
Sonen
Oskar gifte sig 1894 med änkan Matilda Charlotta Karlsdotter från Skattegården
och bosatte sig på hennes gård. I början av 1900-talet överlät de gården
till en son till Matilda men förbehöll sig Sjökullen som undantag med
brukliga förmåner. De byggde sig en ny stuga på torpet, då den förutvarande
beboddes av Oskars gamla mor Johanna. ”Oskar på Öland”, som han kallades i
dagligt tal, var en man med aldrig sinande humor. Detta hjälpte honom säkerligen
många gånger då han levde under knappa förhållanden och var handikappad
(halt) efter ett fall från en byggnadsställning. Skadan förvärrades på hans
ålderdom.
Oskar
var även spelman och skapade många glada stunder när han på sitt enradiga
spel spelade gamla polskor och valser på lekstugorna. Efter hustruns död 1902
hade Oskar en hushållerska som hjälpte honom med skötseln av huset. När
byggnaden brann ner till grunden i början av april 1928, blev hushållerskan
Johanna Kristina Lilja så svårt bränd att hon avled några dagar senare (den
20/4).
Oskar
på Öland avled i slutet av 1930-talet. Torpet har varit öde sedan branden och
skog har vuxit upp på åkrarna och ängarna. Den välmurade brunnen finns dock
kvar ännu i gott skick och har således väl motstått tidens förstörelse.