Skolväsendet
| År 1842 blev folkskolan obligatorisk i vårt land. I
Åseda samlades sockenstämman den 6 januari 1843 och där bestämdes om
en ambulerande skola och klockaren skulle undervisa. Varje skattskriven
person skulle betala en viss summa till skolan och detta blev för många
mycket betungande. Man frågade sig om skolan verkligen behövdes. Vid den
här tiden var Sverige ett bondesamhälle, och barnen behövdes hemma för
att hjälpa till på gården.
Dock beslöt man att upplåta en del rum i sockenstugan för en fast skola och bostad för läraren. Det här betydde att många barn fick vandra långa vägar till sin skola. Matsäck fick eleverna ta med sig själva dessutom skulle de bära in ved till kaminen och elda i den. 1850 beslöt skolstyrelsen att fördela undervisningen till sex rotar, nämligen Åsheda, Baggatorp, Sissehult, Kuttaboda, Mösjöhult och Stödsboda läserotar och Svenshults skolrote. Det här året fanns det 560 barn i socknen. Ett stort problem uppstod : Var kunde man hitta lokaler att bedriva undervisning i ? Varje rote skulle hålla med lokaler, skolbänkar m.m. Undervisningen skulle innehålla förutom kristendomskunskap och katekesen även skrivning, räkning och välskrivning. Beskymmer fanns över den dåliga skolgången, och skolk var tydligen inget ovanligt. Därför skulle man från predikstolen läsa upp de försumligas namn jämte föräldrarnas för att bättring skulle ske. Mer om Bygdeskolorna och Realskolan. |